Paldiski

 stad, second-level administrative division (en), draw only border (en)

På platsen där den svenska fiskarbyn Rågersvik låg, anlade Tsar Peter I år 1718 en örlogshamn och en befästning. På ryska hette den Baltijskij Port. Dess officiella estniska namn Paldiski är inte äldre än från år 1933. Efter andra världskriget spärrade sovjetmilitären av området runt Paldiski för att där anlägga en enorm flottbas. Nära staden fanns även kärnreaktorer för övning av ubåtsbesättningar och baser för ballistiska missiler. När verksamheten i den sovjetiska flottbasen var som ivrigast var 16.000 man förlagda där. Estlands egna innevånare tilläts ej att besöka staden. Inte förrän i mitten på 1990-talet, alltså efter Estlands återvunna självständighet, utrymdes marinbasen. Innan ockupanterna lämnade staden skövlades den ordentligt.

Numera bor 4.000 människor i staden, varav tre fjärdedelar är ryssar och en fjärdedel ester. Förutom exporthamnarna med färjor till Sverige, Finland och Tyskland består näringslivet av bland annat byggnadsindustri och konfektionsfabriker.

Stadens centrum har hjälpligt städats upp men ger ändå intryck av spökstad. Bebyggelsen består till största delen av dåligt byggda höghus i långa rader. I stadens utkant syns även kaserner av militär modell och en del äldre trähus i ett relativt dåligt skick. Den kanske mest iögonfallande byggnaden är ”Pentagon”, det stora komplex som inhyste flottbasens högkvarter och utbildningscentrum. Runt området, som ligger alldeles vid infarten till Paldiski, löper ett högt och tätt taggtrådsstängsel.

I staden råder ett relativt lugn men den är i alla fall befolkad. Enstaka ruiner finns kvar men kvarvarande hus är bebodda. En del av husen har hjälpligt fräschats upp med ny färg. Gräset är klippt och utanför de slitna entréerna finns på sina håll blommor planterade. Staden andas en vilja av att göra det bästa av situationen. Det finns ett stort varuhus med ett hyfsat utbud och varorna ser fräscha och fina ut.

Ett litet hotell "Valge Laev" med tillhörande restaurang och bar möjliggör boende för besökande.

Vid den äldre Norra Hamnen ligger det gamla stationshuset av trä från tsartiden. Ett gammaldags mysigt café ”Vana Vedur”, på svenska Det Gamla Loket, är inhyst i byggnaden. Järnvägen från Paldiski till Tallinn öppnades 1870 och var då den första i Estland.

Omedelbart norr om staden fanns bland kullarna invid stranden resterna av Peter den stores fästning från 1700-talet. Stranden nedanför används som badplats.

En bit söder om staden syns resterna av det stängsel som under sovjettiden utgjorde avspärrningen runt Paldiski.